Rasmus Madsen - Naturfotograf

Hejsan!

I Onsdags (ni får ursäkta om alla mina blogginlägg kommer ganska sent efter att det hände) så åkte jag upp till Ryssbylundsdammen som ligger förbi Rockneby, samhället där det myllrar av dryga människor och korpar. Jag älskar Rockneby! På vägen dit satt det en Turkduva på en lyktstolpe, och när vi var inne i Rockney flög en Tornseglare över vägen och in i sitt bo. Två nya arter för i år. Tyvärr hade jag inte kameran uppe då. Snart anlände vi till byhålan Ryssbylund, som var byggt runt den stora konstgjorda dammen. Jag vet inte, men jag tror att man har lett vattnet från ån som rinner förbi ner i sjön. Tydligen kryllar det av fisk men gäddan saknas helt. Perfekt miljö för dykänder och doppingar. Karaktärsarten här är Svarthakedoppingen. Det här är det enda stället i Kalmar kommun där de finns regelbundet.


Här har vi den. Jag gick ner till sjön och den första fågeln som jag såg var den här. Dock var den i ganska kraftigt motljus så man kan inte riktigt se dens vackra färger. Nikon D40, Sigma 70-300mm, ISO 200, manuell exponering, slutartid 1/3200, bländarförval.

Jag hade ju förstås lite tur också. För när jag gick runt hörnet på sjön för atfå medljus simmade doppingen iväg en bit föratt inte ses igen på ett bra tag. Nästa fågel jag såg var skäggdoppinarna som byggde bo. De hade byggt förvånansvärt nära grusvägen och var därför inte de minsta skygga.


Honan skulle jag gissa. Nikon D40, Sigma 70-300mm, ISO 200, manuell exponering, slutartid 1/500, bländarförval.

Men mycket längre än förbi deras bo hann jag inte förän det började mullra ordentligt. Jag vände mig om och utan att låta allt för överdriven såg det väldigt häftigt när de mörka molnen närmade sig medan det dånade och fåglarna sökte skydd. Man kände i luften att regnet inte var långt borta så jag sprang in under närmaste ek och gömde mig.


Ovädet är på väg. Kråkorna och kajorna samlas för att söka skydd i lador. Här har vi en eftersläntare. Nikon D40, Sigma 70-300mm, ISO 200, manuell exponering,slutartid 1/320, bländarförval.

Jag kunde inte hålla mig där under länge ner jag visste hur mycket fåglar det var i sjön. Snart gick jag upp på en höjning mot sjön igen... Då passade jag på att snabbt kolla hur bilderna blivit. (Väldigt snabbt eftersom det ösregnade på kameran) Och hur man kan vara glad och nöjd när man står mitt i ett taggbuskesnår och brännäslorna bränner förfärligt, samtidigt som det ösregnar och dessutom börjar hagla på en, det är ett av fågelskådningens stora mysterium. Men bättre blev det när jag fick syn på ett par buskar en bit bort. Jag klev dit och just när jag kom fram slutade både regnet och haglet. Solen sprack fram genom molnen och de små söta svalorna satte sig på ett stängsel ganska nära mig.


Ladusvalor. Man skiljer dem lättast på hussvalor på den röda hakan. Hanen brukar också ha lite längre stjätspröt. Nikon D40, Sigma 70-300mm, ISO 200, automatisk exponering.

Nu dröjde det inte länge förrän solen lyste överallt igen. Kajorna myllrade ut från en lada hundra meter bort, svalorna började flyga runt igen, och alla säkert uppåt sjuttio viggar började simma ut mot sjöns mitt igen.


Inte bara vi människor behöver duscha. Skäggdoppingen tar också en då och då. Nikon D40, Sigma 70-300mm, ISO 200, manuell exponering, slutartid 1/620, bländare 4.5.

Efter ytterliggare bilder så fick den här turen en riktig lyckad avslutning. Jag gick tillbaka där jag kom ifrån och när jag kom dit mamma lämnade mig så gick jag åt sjöns andra håll. Där fanns en liten stenig dunge. Först och främst kom en liten steglits, en av Sveriges absolut vackraste fåglar. Jag fick dock ingen bild man kan spara. Men sedan! Ut ur vassen ganska nära simmade ett par med Svarthakedoppingar i bästa ljus och med trädens spegel i bakgrunden. Då kan man sannerligen vara glad!


Här ligger dem och visar upp sina vackra detaljer. De brandgula borsten, de vitfluffiga magarna, och de rödbruna ryggarna. Nikon D40, Sigma 70-300mm, ISO 400, manuell exponering, slutartid 1/500, bländare 4.

Ja, och utöver dessa arter flög även en Kricka förbi. Fem nya Kalmararter idag, ha det bra!

/Rasmus Madsen